"Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt, vilket betyder att all offentlig makt utgår från folket. På nationell nivå representeras folket av riksdagen, som har den lagstiftande makten. Regeringen verkställer riksdagens beslut och tar fram förslag till nya lagar eller lagändringar.
Ett viktigt uttryck för att vi i Sverige lever i en demokrati är de allmänna valen som hålls vart fjärde år. Då har du som en av landets cirka 7 miljoner röstberättigade en möjlighet att påverka vilka partier som ska representera dig i riksdag, landsting och kommuner. Det finns emellertid många sätt att påverka den svenska politiken, till exempel att delta i folkomröstningar, gå med i politiska partier eller att skicka in remissvar på betänkanden som regeringen lägger fram.
Hur Sverige ska styras framgår av grundlagarna. I dessa finns bestämmelser om förhållandet mellan den beslutande och den verkställande makten, samt vilka fri- och rättigheter medborgarna har. Bland annat garanterar regeringsformen medborgarna rätten att fritt söka information, hålla demonstrationer, bilda politiska partier och utöva sin religion.
I en annan av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen, har principen om handlingars offentlighet skrivits in för att garantera ett öppet samhälle med tillgång till information om riksdagens, regeringens och myndigheternas arbete. Öppenheten ger svenska folket rätt att ta del av allmänna handlingar, en möjlighet alla kan utnyttja när de så önskar"
lördag 31 januari 2009
torsdag 29 januari 2009
Överklaga regeringens beslut
Varför säger 85 % av norrbottenstidningarnas läsare nej till detta. Enkelt, vi jämför det vi har med ett alternativ som vi inte får redovisat för oss, varken fördelar eller nackdelar. Hur kan man vänta sig någon annan reaktion från väljarkåren, vi är inte alla korkade eller omyndigförklarade. Det är faktiskt synd och tråkigt att regeringen sagt ja till Västra Götaland, Skåne med flera utan att rådfråga väljarna i respektive län. Var finns demokratin i detta. Så omfattande förändringar som storregionerna innebär kan bara inte belutas på det här sättet. Beslutet måste överklagas till lämplig instans, folket måste få säga sin mening.
Heureka!
En Kvänlandsregion! Det är väl något för regionsivrarna att ta fasta på, en Kvänlandsregion enligt kartan från 1200-talet med Norrbotten, norra Västerbotten från Sverige, Lappland och Uleåborg från Finland - en sådan skulle ge enorma applåder från EU och framför allt, närmare till kvalificerad sjukvård för alla norrbottningar.
onsdag 28 januari 2009
Fattar du?
Det blir intressant att se kommentarerna och sammanfattningen från regionsivrarna av de pågående omröstningarna i Norrbottens Kurirens och Norrländska Socialdemokratens nätsidor. Av 663 röstande på NK's nätsida är 15 % för och 85 % mot, av 549 röstande på NSD's nätsida är 16 % för och 84 % mot. Detta vid ca 15.45 i eftermiddag, 28 januari 2009. Jag tror att många politikerkappor vänds omlott innan nästa val. Det är de röstande i länet som talar! Om ma ska tro landstingsrådet i Norrbotten så är vi ca 85 % av NK's och NSD's läsare, vi som inte fattar detta. Så om detta då blir en valfråga länsvis, var hamnar det procenttalet icke förstående då, 80 %?, 75 %?, 70 %.....?
Regeringen säger ja till storregioner
Besvikelsens dag, den 28 januari 2009, då nyheten basunerades ut att regeringen säger ja till storregioner. Och då jämför man de stora regionerna Skåne, Gotland och Halland med den föreslagna regionen i norr omfattande nästan hälften av landets yta? Eller? Avvecklingen har Norrbotten har startat. Nu måste alla goda krafter samlas till motstånd och kräva en folkomröstning i Norrbotten redan till kommande val.
tisdag 27 januari 2009
Dölj inte dina rötter
Alltför ofta säger norrbotningar utflyttade till Svea- eller Götaland att de kommer från Norrland. Om det är en rädsla, en skam eller annat vet jag inte, men ytterst få törs säga att de kommer från Juoksengi, Jäckvik, Sorsele, Hede eller någin annan ort från den norra landsändan. Däremot hör man väldigt ofta både svealänningar och götalänningar precisera sin härkomst utan hämningar. Nedan något omarbetad Ronny Eriksson monolog;
Den ödmjuke rekryten från norr som gjorde lumpen i Skövde, på P4.
- Varifrån kommer Eriksson, frågade majoren
- Jag kommer från Norrland, svarade Eriksson.
- Det hör jag väl, röt majoren. Men varifrån i Norrland kommer Eriksson?
- Jag kommer från Norrbotten...
- Precisera, röt majoren
- Jag kommer från Piteå, svarade Eriksson
- Piteå, svarade majoren, där har jag varit.....
- Egentligen, sa Eriksson, innan majoren kommit till punkt, så kommer jag från Älsbyn...
- Älvsbyn, skrek majoren, där har jag varit många gå..
- Ja, egentligen, viskade Eriksson tvekande, så kommer jag inte från Älvsbyn, jag kommer från ett ställe som heter Vistrträsk..
- Vistträsk, skrek majoren, där har jag varit..
- Jaee, egentligen, viskade Eriksson, tystare så att kompisarna inte skulle höra, så kommer jag från ett ställe som heter Vistbäcken--
- Vistbäcken, skrek majoren så att fradga flög från munnen och Eriksson kände sig väldigt, väldigt liten. Vistbäcken, för fan Eriksson, varför sa ni det inte från början, där har jag ju varit många gånger som befäl i Boden i 20 år
Den ödmjuke rekryten från norr som gjorde lumpen i Skövde, på P4.
- Varifrån kommer Eriksson, frågade majoren
- Jag kommer från Norrland, svarade Eriksson.
- Det hör jag väl, röt majoren. Men varifrån i Norrland kommer Eriksson?
- Jag kommer från Norrbotten...
- Precisera, röt majoren
- Jag kommer från Piteå, svarade Eriksson
- Piteå, svarade majoren, där har jag varit.....
- Egentligen, sa Eriksson, innan majoren kommit till punkt, så kommer jag från Älsbyn...
- Älvsbyn, skrek majoren, där har jag varit många gå..
- Ja, egentligen, viskade Eriksson tvekande, så kommer jag inte från Älvsbyn, jag kommer från ett ställe som heter Vistrträsk..
- Vistträsk, skrek majoren, där har jag varit..
- Jaee, egentligen, viskade Eriksson, tystare så att kompisarna inte skulle höra, så kommer jag från ett ställe som heter Vistbäcken--
- Vistbäcken, skrek majoren så att fradga flög från munnen och Eriksson kände sig väldigt, väldigt liten. Vistbäcken, för fan Eriksson, varför sa ni det inte från början, där har jag ju varit många gånger som befäl i Boden i 20 år
Företagare i Tornedalen begraver den 200 år gamla gränsen
"We need change" sa Haparandas kommunalråd Sven-Erik Bucht (s (står förmodligen för Sverige)) vid ett seminarium i Haparanda helgen som gick. Seminariet ville manifestera samhörighet och gemenskap mellan företag på bägge sidor om Torne älv (som han stort kallade för regionen). "Världen är full av möjligheter. Vad är hindret?" Det är möjligt att det inte finns några så kallade lokala hinder mot ett samarbete med företagare i svenska Tornedalen och företag i det forna storfurstendömet. Om än blod är tjockare än vatten. Alltsedan Finland blev självständigt har man agerat protektionistiskt från den finska statsmaktens sida. Hindren för handel österut från Sverige har varit många och det har i nya situationer ständigt skapats nya sådana. Exempel på sådana är omfattande blankettifyllande vid gränsövergång, olika skatte- och avgiftspåslag på produkter etc. Tyvärr går gränsen norr om Haparanda i älvens strömfåra (djupfåra) så det kan strömma till en hel del djupa problem att lösa på vägen. Det är nog klokt att hålla pennan varm inför kommande överklagningar till EU. Good Luck, Mr Bucht!
söndag 25 januari 2009
Regionsfrågan i Norrbotten
Jag förstår inte hur regionsinvrarna resonerar. Landstingsrådet har uttalat att vi som tillhör den röstande skaran i länet inte kan väntas förstå frågan, därför ska den inte avgöras av en folkomröstning. Vad kan det vara som är så oerhört svårt? När ett s k norrlandsuniveristet diskuterades på 50- och 60-talet, var det bara politikerna som förstod frågan då också. Vad har det inneburit, hur ser det ut idag om du jämnför Umeå och Luleå - vad har hänt på dessa respektive orter. Vilken framtida utveckling för Norrbotten ser regionsivrarna om en storregionen blir av, på 20 års sikt, på 50 års sikt?
Vad är en minoritet? Vad finns det för egentliga minoriteter i Sverige?
I en värld där ända sedan vikingatiden politiska och demografiska förändringar orsakat transnationell rörlighet är det fel acceptera producerade och reproducerade identiteter i ett land. Ex vis de hävdade förhållandena i Tornedalen har måhända varit gällande i det förflutna. De av en isolerad grupp tornedalingar reproducerade förhållandena ger inte skäl till att definiera människor födda i Tornedalen som en minoritet i Sverige, oavsett om de kallar sig för tornedalingar, kväner, samer eller annat. Någon motsvarande minoritet finns inte på den fisnka sidan av Torne älv, där har gränsdragningen efter 1808-1809 års krig accepterats, liksom folks demografiska förändringar inom landet. Inte heller de folkslag eller människor från världens olika hörn som av olika anledningar invandrat till Sverige, antingen som arbetssökande eller som flyktingar, kan anses utgöra minoriteter landet. Transnationell rörelse har funnits i alla tider och människor har lärt sig det nya landets språk och kultur och därmed alltefter tid gått blivit acklimatiserade i det nya landet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)