fredag 28 augusti 2009
DN's Sverigekarta
De senaste två veckorna har jag reagerat på de Sverigekartor som produceras av DN grafik. Den 28.8 redovisar Josefine Hökerberg bostadssituationen för årets antagna studenter till landets univeristet. Luleå Tekniska Universitet finns inte på kartan. Se bilaga. Den 23.8 redovisar Stefan Lisinski antalet sexualbrott år 2008 i riket. Hans Sverigekarta tar slut vid Bygdeå i Västerbotten. I och för sig en positiv redovisning för oss norrbottningar men faktum är att landet Sverige sträcker sig från Smygehuk längst ner i söder till Treriksröset längt upp i norr. DN redaktionen borde kanhända få en undervisning i geografi.
lördag 8 augusti 2009
Gunnar Andrén (FP) och Thomas Idergard (M)
”Det är ett bekymmer för oss som tror på Norrbotten, som ser vilka enorma resurser som finns här både när det gäller människor, kunskap och naturliga förutsättningar - vatten, skog , malm – och som bidrar så starkt till hela Sveriges välstånd, att en del företrädare från Norrbotten, företrädesvis socialdemokrater, bidrar till att sprida en bild av Norrbotten som ett enda bidragstagarsamhälle.”
Så skriver Gunnar Andrén, folkpartist från Stocksund, riksdagsman, ledamot i skatteutskottet sedan 2002, Norrbottenansvarig folkpartist (förmodar jag) sedan 2006 i Norrbottens Kuriren fredagen den 7.8.2009. Det verkar som om Gunnar senast läst en lärobok från 1960-talet. Eftersom Gunnar är Norrbottensansvarig folkpartiskt rekommenderar jag att han införskaffar en något modernare lärobok där det finns lite färskare information om Norrbotten, Norrbottens näringsliv, Rymdverksamheten i Kiruna,, Luleå Tekniska Universitet, dess forskning och dess avknoppningar, handelns utveckling framför allt i Luleå osv. Men jag förringar inte hans kunskaper om vatten, skog och malm, att Norrbotten bidrar starkt till hela Sveriges välstånd.
Thomas Idergard, en ung moderat från Arvidsjaur, som jobbar som programansvarig inom området välfärd och reformstrategi på Timbro, tidigare politiskt sakkunnig i näringsdepartementet, skriver i ett debattinlägg i DN att bland andra Luleå kommun slösar bort sina pengar på projekt som inte har det minsta att göra med välfärdsområden som skola och omsorg. Kritiken är hård mot 16 kommuner i landet och deras ekonomiska prioriteringar på bl.a. på kultur och idrott.
Människor, kunskap och naturliga förutsättningar råder det inte brist på i Norrbotten enligt Andrén. Men Idergard m fl. har inte förstått att dessa människor med kunskap måste få annat till livs än bara arbete. Den satsning som bl.a. Luleå kommun gör inom kultur och idrott är enbart en investering, för både nutid och framtid. I förlängningen av dessa investeringar skapas arbetstillfällen både i länet och i Luleå, fler skattebetalare till kommunerna i länet, till Landstinget i Norrbotten, så att den kommunala liksom Landstingets service i kommunerna kan upprätthållas.
För att Andréns rabatt ska få fler blommor och blommor som blommar länge måste rabatten ha en jordmån som uppfyller kraven från så många arter som möjligt. Därför är satsningar på kultur, idrott, kommunala trädgårdsanläggningar och parker, vatten och avlopp, gator m.m. lika nödvändiga för kommunerna som skola och omsorg. Det är synd att fler kommuner inte förstått det och istället för att lägga ner tid och pengar för att utreda och kritisera de framsynta 16 borde Idergard och Timbro utreda vad det är för stofiler som bestämmer i resterande kommuner i landet.
Så skriver Gunnar Andrén, folkpartist från Stocksund, riksdagsman, ledamot i skatteutskottet sedan 2002, Norrbottenansvarig folkpartist (förmodar jag) sedan 2006 i Norrbottens Kuriren fredagen den 7.8.2009. Det verkar som om Gunnar senast läst en lärobok från 1960-talet. Eftersom Gunnar är Norrbottensansvarig folkpartiskt rekommenderar jag att han införskaffar en något modernare lärobok där det finns lite färskare information om Norrbotten, Norrbottens näringsliv, Rymdverksamheten i Kiruna,, Luleå Tekniska Universitet, dess forskning och dess avknoppningar, handelns utveckling framför allt i Luleå osv. Men jag förringar inte hans kunskaper om vatten, skog och malm, att Norrbotten bidrar starkt till hela Sveriges välstånd.
Thomas Idergard, en ung moderat från Arvidsjaur, som jobbar som programansvarig inom området välfärd och reformstrategi på Timbro, tidigare politiskt sakkunnig i näringsdepartementet, skriver i ett debattinlägg i DN att bland andra Luleå kommun slösar bort sina pengar på projekt som inte har det minsta att göra med välfärdsområden som skola och omsorg. Kritiken är hård mot 16 kommuner i landet och deras ekonomiska prioriteringar på bl.a. på kultur och idrott.
Människor, kunskap och naturliga förutsättningar råder det inte brist på i Norrbotten enligt Andrén. Men Idergard m fl. har inte förstått att dessa människor med kunskap måste få annat till livs än bara arbete. Den satsning som bl.a. Luleå kommun gör inom kultur och idrott är enbart en investering, för både nutid och framtid. I förlängningen av dessa investeringar skapas arbetstillfällen både i länet och i Luleå, fler skattebetalare till kommunerna i länet, till Landstinget i Norrbotten, så att den kommunala liksom Landstingets service i kommunerna kan upprätthållas.
För att Andréns rabatt ska få fler blommor och blommor som blommar länge måste rabatten ha en jordmån som uppfyller kraven från så många arter som möjligt. Därför är satsningar på kultur, idrott, kommunala trädgårdsanläggningar och parker, vatten och avlopp, gator m.m. lika nödvändiga för kommunerna som skola och omsorg. Det är synd att fler kommuner inte förstått det och istället för att lägga ner tid och pengar för att utreda och kritisera de framsynta 16 borde Idergard och Timbro utreda vad det är för stofiler som bestämmer i resterande kommuner i landet.
tisdag 4 augusti 2009
Kristina Axén Olin; ”Jag tvingas se Töre förfalla."
Ingen nyhet kära Kristina. Titta runt i Norrbotten. Hur många av de tidigare självständiga kommunernas centralorter frodas, Norrfjärden, Råneå, Töre (som du nämner), Nedertorneå (Karungi), Hedenäset (Hietaniemi), Korpilombolo, Harads (Edefors)….? Av de uppräknade kanhända Norrfjärden mår bäst. Övriga håller på att tyna bort. Innevånarnas medelålder har pekat uppåt de senaste 20 åren och kommer så att fortsätta tills siste man släcker ljuset. Vad har dessa fusioner mellan kommunerna egentligen gett innevånarna. Inget är svaret. Kostnaderna för att driva de sammanslagna kommunerna har stadigt stigit i takt med antalet anställda och antalet konsulter inne i verksamheterna. Organisationsnivåerna har utökats årligen och vuxit som en cancersvulst. Kompetensen hos tjänstmännen har minskat i samma takt. De enskilda kommunerna innan sammanslagningarna sköttes mycket bättre av den tidens tjänstemän mest på grund av att det inne fanns pengar till specialiseringar och specialister. Istället hade ett fåtal anställda grepp om flera delar av kommunens verksamhet och de kunde gemensamt åstadkomma mycket mer än vad den kader av tjänstemän och politiker som dagens sammanslagna kommuner avlönar. Din nuvarande centralort och kommun Kalix är ett ypperligt exempel på vanskötseln av kommunensekonomi som lånar pengar till löner åt de anställda. Och dessutom vädjar till regering och stat om hjälp som i en total socialistisk regim.
Denna bild av utvecklingen kan man även konstatera idag av fusionerna inom näringslivet. Det stålbad som bilindustrin nu genomgår är bara början. Ytterligare drakar skapade via fusioner och tillväxt via förvärv kommer att följa efter och i väldigt många olika branscher.
Detta ger också en mycket skrämmande bild av utvecklingen om de hotfulla storregionerna blir verklighet. För norrbottens del kommer en storregion tillsammans med Västerbotten och eventuellt ytterligare län och landsting innebära samma utveckling som Kristina så riktigt påpekar drabbat Töre. Norrbotten och framför allt Luleå har redan drabbats av att det första s.k. Norrlandsuniversitetet placerades i Umeå. Antalet högskolor och Universitet har haft en lavinartad utveckling de senaste 10-15 åren. Alla möjliga orter i landet ståtar med en egen högskola alternativt universitet. Under början av 60-talet var Umeå en befolkningsmässigt mindre stad än Luleå och utvecklingen för de bägge orterna fram till idag får tala för sig. Sett till vad den placeringen åstadkommit och till antalet universitet och högskolar idag hade en placering i Sundsvall i första hand och Luleå i andra hand varit mycket klokare, eller varför inte bägge dessa orter redan då. Det hade varit framsynt.
Så den saknade framsyntheten då hoppas jag infinner sig idag innan några ytterligare beslut om storregioner tas i landet.
Denna bild av utvecklingen kan man även konstatera idag av fusionerna inom näringslivet. Det stålbad som bilindustrin nu genomgår är bara början. Ytterligare drakar skapade via fusioner och tillväxt via förvärv kommer att följa efter och i väldigt många olika branscher.
Detta ger också en mycket skrämmande bild av utvecklingen om de hotfulla storregionerna blir verklighet. För norrbottens del kommer en storregion tillsammans med Västerbotten och eventuellt ytterligare län och landsting innebära samma utveckling som Kristina så riktigt påpekar drabbat Töre. Norrbotten och framför allt Luleå har redan drabbats av att det första s.k. Norrlandsuniversitetet placerades i Umeå. Antalet högskolor och Universitet har haft en lavinartad utveckling de senaste 10-15 åren. Alla möjliga orter i landet ståtar med en egen högskola alternativt universitet. Under början av 60-talet var Umeå en befolkningsmässigt mindre stad än Luleå och utvecklingen för de bägge orterna fram till idag får tala för sig. Sett till vad den placeringen åstadkommit och till antalet universitet och högskolar idag hade en placering i Sundsvall i första hand och Luleå i andra hand varit mycket klokare, eller varför inte bägge dessa orter redan då. Det hade varit framsynt.
Så den saknade framsyntheten då hoppas jag infinner sig idag innan några ytterligare beslut om storregioner tas i landet.
söndag 2 augusti 2009
Det geografiska begreppet Norrland
Beträffande DI’s artikel om vindkraft i Markbygden.
Jag fastnade för en rubrik på första sidan DI fredag 31 juli 2009 ”Snurror för miljarder ger medvind för glesbygden i Norrland”.
Norrland är ett diffust geografiskt begrepp som sträcker sig från Färnebofjärdens nationalpark i söder till Treriksröset i norr. Motsvarande geografiska begrepp i söder, Svealand och Götaland, är förmodligen lika diffusa för de flesta och används inte lika ofta i media. Artikeln om vindkraften fanns i bilagan, DI Weekend (nr 27 2009). Med stort intresse gav jag mig i reportaget för att ta reda på var inom detta stora område som kallas för Norrland ska så stora pengar investeras. Ju mer jag läser av artikeln desto mer irriterad blir jag. Varför i all världen denna rubriksättning på tidningens första sida. Större delen av området Markbygden ligger i landskapet Norrbotten och hela området ligger i Norrbottens län. Man får för sig att Piteå kommun ligger i ”Norrlands inland”. Fakta är att Piteå är en kuststad och Piteå kommun är en kustkommun.
Norrland kanhända är exotiskt, obekant och fattigt, som de nya länderna i öst, Uzbekistan, Tadzikistan, Turkmenistan, Kirgistan m fl. Det enda med liknande namn i Norrland är ett litet geografiskt område i södra delen det exotiska och avlägsna Västerbotten , nämligen Umestan. Är det för att sälja mer tidningar som rubriksättningen blev så tokig på första sidan? En riktig kvällstidningsrubrik!
Jag har alltid uppfattat DI som en seriös tidning. Det är tydligt att media inte alltid når fram i seriositetssträvandet.
Det är sällan, om inte någonsin som Sveland och Götaland används som geografiska definitioner om var i landet olika verksamheter eller företeelser förekommer. Glasbruken i Götaland heter alltid Glasbruken i Småland. Järnverket i Svealands inland skulle kunna användas som rubrik för en artikel om SSAB’s verksamhet i Borlänge. Endast fantasin sätter gränser för ytterligare övertydliga jämnförbara exempel.
I samma tidning finns en artikel om Birgitta Svendén som med norrländsk envishet tackat nej till flera erbjudanden till jobbet som operachef i Stockholm. Denna envishet verkar vara en generell företeelse från den yttersta spetsen av Gästrikland till det nordligaste Lappland. Birgitta växte upp i Lapplands inland, lite svårtolkat. Var skulle det kunna ligga, Lapplands inland? Lappland har ingen kust! Birgitta är bördig från den del landskapet Lappland som tillhör Norrbottens län, hon växte upp i Porjus och Vuollerim, de senare korrekt omnämnda i artikeln.
Bilägger karta från Svevinds hemsida.
Källa; www.svevind.se, Informationsbroschyr från 2006 Vindkraft i Markbygden – inbjudan till samråd.
Kartor från Wkipedia som definierar områdena Norrland, Svealand och Götaland;
Norrland, Svealand, Götaland
Jag fastnade för en rubrik på första sidan DI fredag 31 juli 2009 ”Snurror för miljarder ger medvind för glesbygden i Norrland”.
Norrland är ett diffust geografiskt begrepp som sträcker sig från Färnebofjärdens nationalpark i söder till Treriksröset i norr. Motsvarande geografiska begrepp i söder, Svealand och Götaland, är förmodligen lika diffusa för de flesta och används inte lika ofta i media. Artikeln om vindkraften fanns i bilagan, DI Weekend (nr 27 2009). Med stort intresse gav jag mig i reportaget för att ta reda på var inom detta stora område som kallas för Norrland ska så stora pengar investeras. Ju mer jag läser av artikeln desto mer irriterad blir jag. Varför i all världen denna rubriksättning på tidningens första sida. Större delen av området Markbygden ligger i landskapet Norrbotten och hela området ligger i Norrbottens län. Man får för sig att Piteå kommun ligger i ”Norrlands inland”. Fakta är att Piteå är en kuststad och Piteå kommun är en kustkommun.
Norrland kanhända är exotiskt, obekant och fattigt, som de nya länderna i öst, Uzbekistan, Tadzikistan, Turkmenistan, Kirgistan m fl. Det enda med liknande namn i Norrland är ett litet geografiskt område i södra delen det exotiska och avlägsna Västerbotten , nämligen Umestan. Är det för att sälja mer tidningar som rubriksättningen blev så tokig på första sidan? En riktig kvällstidningsrubrik!
Jag har alltid uppfattat DI som en seriös tidning. Det är tydligt att media inte alltid når fram i seriositetssträvandet.
Det är sällan, om inte någonsin som Sveland och Götaland används som geografiska definitioner om var i landet olika verksamheter eller företeelser förekommer. Glasbruken i Götaland heter alltid Glasbruken i Småland. Järnverket i Svealands inland skulle kunna användas som rubrik för en artikel om SSAB’s verksamhet i Borlänge. Endast fantasin sätter gränser för ytterligare övertydliga jämnförbara exempel.
I samma tidning finns en artikel om Birgitta Svendén som med norrländsk envishet tackat nej till flera erbjudanden till jobbet som operachef i Stockholm. Denna envishet verkar vara en generell företeelse från den yttersta spetsen av Gästrikland till det nordligaste Lappland. Birgitta växte upp i Lapplands inland, lite svårtolkat. Var skulle det kunna ligga, Lapplands inland? Lappland har ingen kust! Birgitta är bördig från den del landskapet Lappland som tillhör Norrbottens län, hon växte upp i Porjus och Vuollerim, de senare korrekt omnämnda i artikeln.
Bilägger karta från Svevinds hemsida.
Källa; www.svevind.se, Informationsbroschyr från 2006 Vindkraft i Markbygden – inbjudan till samråd.
Kartor från Wkipedia som definierar områdena Norrland, Svealand och Götaland;
Norrland, Svealand, Götaland
lördag 1 augusti 2009
Europakorridoren
” Vad är Europakorridoren?
Europakorridoren är den region där ca 65% av Sveriges BNP skapas. Cirka 80% av alla svenskar som studerar på universitet eller högskolor gör det inom Europakorridoren. Inom 60 minuters restid från korridorens kärna bor ca 65% av Sveriges befolkning, 5,5 miljoner människor.
Europakorridoren baseras på utbyggnad av två banor: Europabanan, som följer E4:an och sträcker sig mellan Stockholm, Jönköping, Köpenhamn och Hamburg. Götalandsbanan, som följer ett öst-västligt stråk utmed riksväg 40, från Stockholm över Jönköping till Göteborg.
Europakorridoren kan beskrivas som ett bredband för fysiska transporter, med positiva effekter såväl lokalt och regionalt, som nationellt och internationellt. Den är lika bred som man kan resa på 60 minuter från de planerade stationerna utmed Europabanan och Götalandsbanan. Genom anslutande tåg som går både på de nya och de idag befintliga banorna och som samverkar med andra transportmedel – bil, buss, flyg och sjöfart – ökar tillgängligheten långt utanför korridoren.
Europakorridoren binder inte enbart samman Sveriges storstadsregioner. Flera av landets viktigaste medelstora regioner får också närmare till storstäderna – och till varandra. I Europakorridoren skapas samverkan i nätverk, baserade på moderna, snabba kommunikationer”. Källa; www.europakorridoren.se
Mail till Gunnar Sibbmark och Sylvia Blomby, kontaktpersoner för Europakorridoren
Hej Gunnar och Silvia
Jag saknar en länk till Norrbotniabanan (www.norrbotniabanan.nu) på nedanstående länklista från er hemsida www.europakorridoren.se
Övriga
Banverket
Botniabanan
Branschföreningen Swedtrain
Branschföreningen Tågoperatörerna
Charmec, Chalmers
Deutche Bahn AG
DSB
EuroMaint AB
Femern Bælt
French TGV
Green Cargo AB
Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Jernhusen AB
Järnvägsforum
KTH -Järnvägsgruppen
Länstrafiken
Ostlänken
Railway Technology
Railways
Resenärsforum
Rikstrafiken
SACO-förbundet Trafik och Järnväg
Samtrafiken
SEKO, Facket för Service och kommunikation
Shinkansen
SJ
Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
TraffiCare AB
UIC
Bästa hälsningar
Svar från Gunnar Sibbmark, 1:e vice ordförande i styrelsen för Europakorridoren AB och VD i Europakorridoren AB;
Hej
Var finns Europakorridoren bland Norrbotniabanans länkar?
Hälsningar
Gunnar Sibbmark.
Returmail till Gunnar Sibbmark;
Hej Gunnar,
Vad kul att du svarade så snabbt. Jag ska omedelbart förmedla en kontakt mellan er båda. Det finns för närvarande inte någon projektledare för Norrbothiabanan men jag hoppas att någon i styrgruppen kontaktar dig å det snaraste.
Bästa hälsningar
Europakorridoren är den region där ca 65% av Sveriges BNP skapas. Cirka 80% av alla svenskar som studerar på universitet eller högskolor gör det inom Europakorridoren. Inom 60 minuters restid från korridorens kärna bor ca 65% av Sveriges befolkning, 5,5 miljoner människor.
Europakorridoren baseras på utbyggnad av två banor: Europabanan, som följer E4:an och sträcker sig mellan Stockholm, Jönköping, Köpenhamn och Hamburg. Götalandsbanan, som följer ett öst-västligt stråk utmed riksväg 40, från Stockholm över Jönköping till Göteborg.
Europakorridoren kan beskrivas som ett bredband för fysiska transporter, med positiva effekter såväl lokalt och regionalt, som nationellt och internationellt. Den är lika bred som man kan resa på 60 minuter från de planerade stationerna utmed Europabanan och Götalandsbanan. Genom anslutande tåg som går både på de nya och de idag befintliga banorna och som samverkar med andra transportmedel – bil, buss, flyg och sjöfart – ökar tillgängligheten långt utanför korridoren.
Europakorridoren binder inte enbart samman Sveriges storstadsregioner. Flera av landets viktigaste medelstora regioner får också närmare till storstäderna – och till varandra. I Europakorridoren skapas samverkan i nätverk, baserade på moderna, snabba kommunikationer”. Källa; www.europakorridoren.se
Mail till Gunnar Sibbmark och Sylvia Blomby, kontaktpersoner för Europakorridoren
Hej Gunnar och Silvia
Jag saknar en länk till Norrbotniabanan (www.norrbotniabanan.nu) på nedanstående länklista från er hemsida www.europakorridoren.se
Övriga
Banverket
Botniabanan
Branschföreningen Swedtrain
Branschföreningen Tågoperatörerna
Charmec, Chalmers
Deutche Bahn AG
DSB
EuroMaint AB
Femern Bælt
French TGV
Green Cargo AB
Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Jernhusen AB
Järnvägsforum
KTH -Järnvägsgruppen
Länstrafiken
Ostlänken
Railway Technology
Railways
Resenärsforum
Rikstrafiken
SACO-förbundet Trafik och Järnväg
Samtrafiken
SEKO, Facket för Service och kommunikation
Shinkansen
SJ
Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
TraffiCare AB
UIC
Bästa hälsningar
Svar från Gunnar Sibbmark, 1:e vice ordförande i styrelsen för Europakorridoren AB och VD i Europakorridoren AB;
Hej
Var finns Europakorridoren bland Norrbotniabanans länkar?
Hälsningar
Gunnar Sibbmark.
Returmail till Gunnar Sibbmark;
Hej Gunnar,
Vad kul att du svarade så snabbt. Jag ska omedelbart förmedla en kontakt mellan er båda. Det finns för närvarande inte någon projektledare för Norrbothiabanan men jag hoppas att någon i styrgruppen kontaktar dig å det snaraste.
Bästa hälsningar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)